tisdag 5 april 2011

Lite dikter

Politisk korrekthet



I Sverige har man inga fördomar

tyck motsatsen och det blir hårda domar

Hudfärgen spelar verkligen ingen roll

tyck motsatsen och du har noll koll

Allting är så ytligt

det mesta så genomskådligt

En moral som tros vara bra,

som byter skepnad över en dag

Vad menar jag?

Säg din åsikt och du blir svag

Konflikträdsla som präglas av försiktighet

Utländsk kompetens, vad är det?

Håll inne dina tankar, var som alla andra,

du har bara dig själv att klandra

Är inhemsk,

samtidigt inte svensk

varför jag märker av

att Sverige gräver sin egen grav

Ursäkta min lyrik, ursäkta min åsikt,

jag är så innehållsrik,

att jag var tvungen att skriva en dikt

***************



Jag är på väg



Jag är på väg igen

Mot alla odds,

så står jag faktiskt här.

Jag är på väg igen,

I´m on the road again...

Sången ljuder i mina öron.

Om och om igen.

I´m on the road again...

Jag lämnar allt det gamla

och börjar om på nytt.

Till alla er som slutat tro

vill jag bara säga:

Jag är på väg igen.

Till alla er som stänger

alla dörrar för mig,

till er vill jag säga:

Jag är på väg igen

och ingen kan hindra mig mer.

Till alla er som

vill trycka ner mig.

Ni har ingen chans

för jag är tuffare nu,

jag är starkare nu.

Jag tror på mig själv

och jag är på väg igen

och vägen ligger

öppen framför mig.

***********

DUKTIG FLICKA




En dag bestämde jag mig för

att bryta ihop

Och göra det så ambitiöst

att ingen kan kalla det halvdant

En dag bestämde jag mig för

att springa in i väggen

Och falla så fullständigt hårt

att ingen kan kalla mig klen

**************

REVANSCH


Se upp!

alla coola killar, charmiga män och oskyldiga pojkar

Här kommer en argsint svan

och hon är jävligt förbannad

på tafsande fingrar, otrogna läppar och tomma ord

***************
Kamp



Hur var dag är en kamp

mot mig själv

den röst som påtvingats mig

hur så många år av förnedring satt sina spår

jag kan aldrig slappna av

aldrig vända ryggen till

av fruktan för dolkstötar

minnen smyger sig på

lirkar sig in genom obevakade gluggar

att slita sönder min själ

och jag hånar mig med andras röster

hora

idiot

värdelös

och alla säger jag är stark

men jag är svag, så väldigt trött

bara stark för att jag måste

för att om jag inte kämpar, vem tar då upp svärdet?

för att om jag slappnar av

släpper taget

andas ut

så tappar jag fotfästet igen

och jag tycker inte om den kvinnan

och jag vill inte vara så

hon som krälar i stoftet

att utplåna sig själv för att behaga

för att det är enklare så

gör mindre ont när man dött inuti

hon gråter ständigt i mitt hjärta

fast jag stryper henne varje natt

mina insikter var ej lättvunna

men jag kämpar varje dag

för att vinna dem igen

för om jag inte kämpar

så dör jag

inuti