Har arbetslösa och sjuka rättigheter?

Vad är det för samhälle vi lever i idag?
Varför protesterar så få människor mot en orättvis politik som drabbar så många?
I Fredrik Reinfeldts iskalla Sverige ska det svida riktigt mycket att vara arbetslös. Det ska straffa sig hårt om man haft fräckheten att drabbas av en svår sjukdom. Men det är inte sjukdomen som slår hårdast, utan försäkringskassan.

Människor ska kunna söka jobb trots två brutna ben. Läkare på Karolinska sjukhuset varnar för att deras patienter med obotliga sjukdomar inte orkar med försäkringskassans sjuka regler, och skriver avskedsbrev.
Människor bryts ned psykiskt medan alliansen slår sig för bröstet och säger att utförsäkrade sjukskrivna mår bra av att jobba.
Hur kan det få vara så?
Man läser i tidningarna om människor som knappt orkar ta sig ur sängen, men att de ska arbeta heltid. Kommentaren från försäkringskassan är att de kan ligga och arbeta.
När man blir utförsäkrad från sjukersättningen, så tvingas man söka socialbidrag. Det kan man även tvingas göra om man inte lyckas få ett jobb, trots att man söker i hela landet. Man inser att ekonomin inte går ihop på den löjligt låga arbetslöshetsersättningen. Kön till försörjningsstödet har tyvärr blivit längre under Alliansens politik. Existensminimum. Att knappt ha råd med mat de sista dagarna i månaden, men att ändå ha utgifter som mediciner som man måste ha råd med. Att vara vuxen och vilja flytta hemifrån men inte ha råd.
Märk väl i många kommuner tvingas du dessutom till motprestation, dvs en praktik där du gör exakt samma sak som de som redan arbetar med full lön.Lön enligt avtal dvs.

Man har många skyldigheter som arbetslös eftersom den allmänna uppfattningen är att arbetslösheten är individens fel, när det är systemet som är galet.
Men vad har vi för rättigheter?
De mänskliga rättigheterna som borde gälla alla människor. Till exempel tak över huvudet, tillräckligt med pengar att leva på, och att bo var man vill i sitt eget land. Att mötas av respekt och att alla människor är lika mycket värda. Men också rätten till kultur, som att gå på bio eller teater. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ska alla också kunna ta del av det som finns i samhället för att kunna utvecklas och känna sig självständiga och trygga.
Dessa rättigheter gäller tydligen inte arbetslösa, utförsäkrade sjukskrivna och hemlösa.
Dagens politik är så fel som den bara kan bli. Om samhället ska fungera så måste politikerna tänka tvärt om.
Gräddhyllan i Vaxholm klarar sig utan regeringens generösa skattelättnader. I stället borde man prioritera de svagare grupperna i samhället. Men vad regeringen gör är att kasta ut dem i kyla och otrygghet.
Medans de som redan har och blir över klagar på att de röda vill ta bort RUT avdraget,Rut som bara gagnar de som redan har höga ersättningar men som de arbetslösa och sjuka straffas för genom indragningar och högre skatter.
Hoppas på en rödare, varmare och medmänskligare politik efter nästa val.
Säger bara att det finns enbart ett parti att rösta på och det är Vänsterpartiet,som inte har blivit korrumperat eller födda till politiker utan har arbetat med händerna och inte läst sig till sitt engagemang.Där politikerna finns nära medborgarna och lyssnar.
En röst på Vänsterpartiet är en röst på ett samhälle med rättvisa,humanism och jämställdhet.