Arbetet och arbetaren står inför ett väldiga angrepp - här är ett axplock av vad regeringen gjort under mandatperioden och vad borgerligheten har för planer för framtiden. Källorna är borgerliga företrädares debattartiklar, pressmeddelanden och intervjuer i borgerliga medier.
* Provanställningstiden, alltså tiden så man kan sägas upp utan skäl, för ungdomar ska ökas från 6 månader till 18 och Centerpartiet bollar med idéer om upp till 24 månader.
* Det ska bli lättare att avskeda folk, och det ska bli extra lätt att avskeda den under 26. Saklig grund ska inte längre krävas.
* Tidigare skulle en visstidsanställning övergå i en fast tjänst efter 14 månader - regeringen utökar detta till 24 månader.
* Turordningsreglerna ska skrotas - den som är minst produktiv får gå vid uppsägningar. Ger ingen ökad sysselsättning, enligt forskning.
* Sommarjobb ska ske utan kollektivavtal - avtalen som reglerar i princip allt. Sommarjobbare kommer således ha endast ett minimum av trygghet.
* Ekonomiska frizoner ska etableras i huvudsakligen invandrartäta områden. Man förklarar inte exakt vad som menas, men högerdebattören och riksdagskandidaten Johnny Munkhammar talar om lägre löner och sämre anställningstrygghet inom det speciella geografiska området.
* Halva lönen för de som är under 23. Ingångslönerna är för höga. Lägre lön för invandrare.
* Sänkt semesterersättning.
* FP vill inskränka fackförbundens möjligheter till stridsåtgärder - men inte arbetsgivarnas. Centerpartiet vill också lagstifta mot fackförbundens rättigheter - och de ska inte kunna driva igenom kollektivavtal på företag där de saknar anställda.
* Sänkta reservationslöner - jobbskatteavdraget ska de faco tillfalla arbetsgivaren. Framtida löneökning ska hållas nere.
* Nedlägging av arbetslivsinstitutet. Nedskärningar i arbetsmiljöverket, färre inspektörer, färre inspektioner och fler arbetsplatsolyckor som slutgiltigt resultat. Ett system för rankning av arbetsplatser med hjälp av smilies ska ersätta hela rasket.
* Under tvister om uppsägning ska arbetsgivare inte längre betala lön, utan löntagaren ska få ersättning från a-kassan, vilket reducerar antalet dagar i arbetslöshet då man får ersättning. Den som inte har a-kassa får söka socialbidrag.
* Det förhöjda skadeståndet för felaktiga uppsägningar av människor över 60 år skrotas.
* Lättare att få F-skattesedel och registrera som enskild firma. I och med att den anställde klassas som egen företagare förlorar han eller hon stor del av sin trygghet, trots att man är kvar på samma arbetsplats med samma arbetsuppgifter.
* Slopat krav på kollektivavtalsenlig lön för nystartsjobb.
Det kanske allvarligaste är nog ändå utmaningen mot fackföreningsrörelsen - den enda intresseorganisation som kan protestera mot allt detta. Genom en medveten politik för att med slopade avdrag för medlemsavgifter och en försämrad arbetslöshetsförsäkring tappar fackförbunden medlemmar - mest i de sektorer som verkligen behöver en stark sammanslutning för löntagare.
De borgerliga kraven pekar i en tydlig riktning. Du ska ha mindre att säga till om på jobbet, du ska ha sämre arbetsmiljö, sämre trygghet och lägre lön.
Men du får några hundralappar lägre skatt.
Inlägg
